RIDSKOLA    RIDLÄGER    KURSER     STALL    DJUREN    

VÄGBESKRIVNING    KONTAKT     GÄSTBOK     HEM    

 
 

Om barns utveckling, vad man kan kräva i de olika åldrarna och vad som kan ingå på ridlektionerna.

 

Mitt mål med mina ridlektioner är att mina elever ska få en bra grund för att sedan kunna vidareutvecklas., men också att behålla lusten att rida och glädjen över att få vara med djuren.

För att inte ta död på denna lust och glädje gäller det att ställa rimliga krav utifrån elevens ålder. Barnens utveckling går i vågor. Lugna perioder varvas med oroliga. Under starka tillväxtperioder får barnet ofta en försämrad motorik. I puberteten brukar detta till exempel vara tydligt. Det är kanske därför så många slutar idrotta då? Nu vet jag att det finns individuella avvikelser, men jag vet också att vi som föräldrar gärna tror att just vårt barn är lite tidigare i sin utveckling. Barnen själva vill gärna göra svåra saker från scratch, galoppera och hoppa till exempel, men risken är stor att de blir skrämda om man går för fort fram och de gör moment som de inte är redo för. Det är mitt jobb som ridpedagog att hitta lagom svåra och omväxlande uppgifter.

Dessutom har jag ett ansvar mot mina hästar. De ska trivas med sitt jobb och därför är det viktigt att sitts, tygeltag och en god hästhantering blir inlärt så fort som möjligt.

I de flesta idrotter når man på sin prestationstopp vid 20. Inom ridsporten någonstans mellan 40 och 45. Och vid OS i Kina 2008 har det Japanska dressyrlandslaget en deltagare som är över 60. Det tar tid att bli en god ryttare, man behöver många många timmar i sadel, på olika hästar, å andra sidan blir man sent i livet för gammal för att rida.

Ålder

Vad händer?

Vad kan man göra på ridlektionerna?

 

4-6 år

 

Motorik Sitter oftast naturligt och avslappnat, har lätt för att följa hästens rörelser och har till synes bra balans MEN  har inte mycket styrka, har långsam reaktionsförmåga, använder stora yviga rörelser utan kraft, har medrörelser vilket gör att de tappar balansen om hästen till exempel snubblar.

Psykisk Upp till fem år har barnet en förmåga att se helheter men svårt med detaljer.

Lär sig kinestetiskt (göra) genom fantasi och lek

 

Orkar bara 20 min pass för bibehållen koncentration, balans, ork och glädje.

Bör ha ledare. Viktigt att de inte blir skrämda. Har svårt att hålla koll på häst och ridlärare och andra ryttare. Behöver mycket individuella instruktioner och gärna ”handpåläggning”. Kan gärna få pröva sig fram. Ska ha enkla och tydliga instruktioner. Balanslekar och övningar som ökar självförtroendet. Gärna tyglarna i nosgrimman p g a de yviga rörelserna.

Lek. Lek. Lek Och lite mys.

 

7-9

 

Har bättre balans och ork. Kan samordna flera hjälper. Ofta sugen på att lära nytt. Försiktigare och mer spända. Fortfarande inte fullt utvecklad finmotorik. Känsliga för kritik. Börjar kunna ta emot instruktioner bättre.

 

Härma och pröva.

Tryggt med samma rutiner, gärna samma häst under flera pass.

 

Börja med ridvägar och dressyrövningar.

 

10-12

 

Bra finmotorik och motivation. Villiga att arbeta hårt, men den auditiva förmågan ännu inte helt utvecklad (förmågan att ta muntliga instruktioner).

 

Noggranna genomgångar av rörelser och övningar. Spänning och omväxling. Viktigt med kompisar. Redo att lära sig massor.

 

13-20

 

Bra motorik och samordning av hjälperna (utom i starka tillväxtperioder). Koordinationen är helt utvecklad vid 18 år. Ofta sämre kondition, blir fortare trötta. Sitter oftare snett i sadeln

 

Kan diskutera och argumentera och granska sin omgivning, redo för en mer analyserande undervisning.

 

 

 Källa; Pedagogik för ridlärare. strömsholmsmetoden Zetterqvist Blokhuis, Mari

Läs mer om barn och idrottande; http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barnunga/artikel_361902.svd