På beställning kan vi kläcka grönvärpare, Bramor och blandraser.

Namnet kucklare kom vår son på när han var i tvåårsdåldern, och visst behövs det? Att säga tupparna och hönorna och kycklingarna är ju oerhört otympligt.

Räv och hök har under åren ätit sig feta på våra stackars kucklare, men nu var det, peppar peppar, ett tag sedan vi blev av med några. Hönsgården har dubbla staket med hundar som patrulerar. Och så fort jag skrev detta hittade höken ett frukostbord. Elände!

Flocken har två stamfäder; Stalin och Elvis.

Stalin var först. En stor, vacker och lugn tupp som marscherade men spikraka ben, därav namnet. En mycket trevlig herre som efter en räv-incident blev av med sin potens. Sov efter detta sittandes på rumpan, med benen rakt fram.

För att få kycklingar fick Elvis flytta in. En renrasig islandstupp.Hade en "Elvis-is-in-da-house-utstrålning". Även han en snäll tupp, van att bli hanterad eftersom han som kyckling fått sitt brutna ben spjälkat. Var stelbent och sov därför liggandes på sidan. Fick damerna på fall direkt, de gjorde som sin älskling och la sig på sidan de med. Helt plötsligt hade vi en flock kucklare som såg ut som om de stupat fulla när de sov.

Både Stalin och Elvis togs av räven.

Men de hann få bebisar först.

Det här är Elvis son, Petter Nicklas, som vi gav till våra vänner på Andra. Mamman till PN måste vara den vita hönan som syns på bilden ovan. Hon, som alla våra hönor, värper gröna ägg.

Petter Nicklas son Johan (framvärpt ur ett litet ägg av en silkeshöna?!) har fört släktet vidare. Grönvärpare-islänning-silkeshöna och gud vet vad-blandning.

Dessvärre blev det tre tuppar och två hönor. Här är Lillstalin

och Lilljohan. 

Det är så roligt med höns!

Vi har sensommaren 2009 för första gången kläckt ägg i maskin. I 21 dagar ruvade vi på 29 ägg. Fast det blev bara fyra kycklingar, maskinen gick bananas hela tiden. En bovan-blomme, en renrasig isbar och två leghorn-blomme.

Men vi hade ju tänkt oss fler. Det resulterade i två ölandsdvärgar och en ölandsdvärg-svensk dvärg. Små, söta och flaxiga. Så blev det ytterliggare utökning, en grönvärpande höna med 11 kycklingar. Och när vi köpt hönan sa min goda vänn Sylvia att hon kände en som hade Bramor som skulle slaktas. Så nu har vi sex bramahönor. Och vi skulle absolut INTE ha någon mer tupp (men han var den finaste tupp sonen sett...).

Och till alla som säger att tuppar är elaka och slåss, med människor och med varandra, säger jag; "????"

I hönshuset sitter tre tuppar på rad, brevid dem mina 4 normalstora hönor. På pinnen under har flera jättestora bramor klumpat i hop sig med de tre pyttesmå dvärghönsen. På golvet ligger hönan med kycklingar och några av bramahönsen. Och det här är andra dygnet de är tillsammans. De är så söta och fina!

I kylskåpet ligger 12 gröna ägg, och en ny modern äggkläckningsmaskin kommer med posten.

Man kan lugnt säga att det blivit fler höns på gården.

Ursprungshönsen och den nya grönvärparen och hennes bebisar

Våra första maskinkläckta, en isbar (grönvärpare).

Ölandsdvärgarna

Bramorna